söndag 10 februari 2019

Make You Feel My Love - Love Songs of Bob Dylan






















Inspelad: 9 juni 1964 - oktober 2008
Släppt: 23 Jan 2019

1. She Belongs To Me
2. I Want You
3. Tangled Up In Blue
4. Mama, You Been On My Mind
5. If Not For You
6. Make You Feel My Love
7. Sweetheart Like You
8. Lay Lady Lay
9. I'll Be Your Baby Tonight
10. Love Minus Zero/No Limit
11. Girl From The North Country
12. The Man In Me
13. You Angel You
14. Born In Time
15. Beyond Here Lies Nothing
16. When The Deal Goes Down
17. Is Your Love In Vain (Live)
18. Make You Feel My Love (Live)

Den här samlingsplattan gavs ut i Japan i samband med att den japanska filmen "Nanatsu No Kaigi/" (på engelska; "Seven Conferences") hade premiär. Titeln i de engelskspråkiga länderna blev "Whistleblower".

Filmens huvudlåt är "Make You Feel My Love".

1. She Belongs To Me (Bringing It All Back Home)
2. I Want You (Blonde on Blonde)
3. Tangled Up In Blue (Blood on the Tracks)
4. Mama, You Been On My Mind (Outtake till Another Side of Bob Dylan, senare utgiven på The Bootleg Series Vols. 1-3  [Rare and Unreleased] 1961-1991)
5. If Not For You (New Morning)
6. Make You Feel My Love (Time Out Of Mind)
7. Sweetheart Like You (Infidels)
8. Lay Lady Lay (Nashville Skyline)
9. I'll Be Your Baby Tonight (John Wesley Harding)
10. Love Minus Zero/No Limit (Bringing It All Back Home)
11. Girl From The North Country (Nashville Skyline, med Johnny Cash)
12. The Man In Me (New Morning)
13. You Angel You (Planet Waves)
14. Born In Time (Outtake till Oh Mercy, senare utgiven på The Bootleg Series Vol. 8 - Tell Tale Signs: Rare And Unreleased 1989-2006, CD 1)
15. Beyond Here Lies Nothing (Together Through Life)
16. When The Deal Goes Down (Modern Times)
17. Is Your Love In Vain (Live, Tokyo 1978-03-01) (Bob Dylan At Budokan)
18. Make You Feel My Love (Live, Los Angeles 1998-05-21) (Things Have Changed - Live & Unreleased, maxi-singel)
   
En trevlig samling, med några udda låtval!

Å andra sidan
Jag skulle ha bytt ut några låtar. Så här skulle min samling kunna se ut:

1. Spanish is the Loving Tongue (Clark/Simon) (The Bootleg Series Vol. 10)
2. Tomorrow is a Long Time (Live, Bob Dylan's Greatest Hits Vol. II)
3. Mama, You Been On My Mind (The Bootleg Series Vols. 1-3)
4. Love Minus Zero/No Limit (Live, Bob Dylan at Budokan)
5. I Want You (Blonde On Blonde)
6. I'll Be Your Baby Tonight (John Wesley Harding)
7. To Be Alone With You (Nashville Skyline)
8. If Not For You (New Morning)
9. The Man In Me (New Morning)
10. Nobody 'Cept You (The Bootleg Series Vols. 1-3)
11. Hazel (Planet Waves)
12. You Angel You (Planet Waves)
13. Heart of Mine (Live, Biograph)
14. Emotionally Yours (Empire Burlesque)
15. Born In Time (The Bootleg Series Vol. 8)
16. Make You Feel My Love (Time Out Of Mind)
17. When The Deal Goes Down (Modern Times)
18. Soon After Midnight (Tempest)


söndag 6 januari 2019

Live 1961–2000: Thirty-Nine Years of Great Concert Performances





















Inspelad: 22 december 1961 –  25 september 2000
Släppt: 28 februari 2001


1. Somebody Touched Me (trad.) (2000)
2. Wade in the Water (trad.) (1961)
3. Handsome Molly (trad.) (1962)
4. To Ramona (1965)
5. I Don't Believe You (She Acts Like We Never Have Met) (1966)
6. Grand Coulee Dam (Woody Guthrie) (1968)
7. Knockin' on Heaven's Door (1974)
8. It Ain't Me, Babe (1975)
9. Shelter from the Storm (1976)
10. Dead Man, Dead Man (1981)
11. Slow Train (1987)
12. Dignity (1994)
13. Cold Irons Bound (1997)
14. Born in Time (1998)
15. Country Pie (2000)
16. Things Have Changed (2000)

Den här samlingsplattan gavs ut i Japan inför Dylans Japanturné i feb-mars 2001.
Det är en trevlig samling som blandar tidigare outgivna låtar och svåråtkomliga låtar med låtar som finns i Dylans ordinarie katalog.


1. Somebody Touched Me (trad.)
(2000-09-24, Portsmouth, England - tidigare outgiven)

Den här sköna, upplyftande bluegrass-gospelen var konsertöppnare under 30 konserter från juli 1999 till augusti 2002. Den delade platsen som konsertöppnare med liknade covers, t.ex "Hallelujah, I'm Ready To Go", "Oh Babe It Ain't No Lie", "I Am The Man, Thomas", "Wait For The Light To Shine", "Humming Bird" och "A Voice From On High". Jag tycker mycket om de här låtarna och om hur Dylan tog sig an dem. Här kan man lyssna på dem plus några andra från den perioden: https://www.youtube.com/watch?v=OezJE2w_oaU


2. Wade in the Water (trad.)
(1961-12-22, Minneapolis, Minnesota - tidigare (semi-officiellt) utgiven på en samlings-cd tillsammans med det svenska magasinet "Bakhålls Litterära Röster" (1994))

Det här är det enda kända framförandet av den här s.k. slavlåten. Okänt hur Dylan stötte på låten, men han kan ha hört den med Odetta som spelade den live vid den här tiden.
Den är som sagt en slavlåt och texten handlar om hur förrymda slavar skulle ta sig till Kanada (där slaveri inte var tillåtet) genom att nattetid följa floderna. Att gå i vattnet var ett sätt att maskera spåren för att försvåra för blodhundarna!


3. Handsome Molly (trad.)
(1962-10-15, The Gaslight Café, New York City, New York - tidigare outgiven, men 2005 gavs den ut på "Bob Dylan Live At The Gaslight 1962")

Fin låt i ett fint framförande. Låtens första vers går "Oh, I wish I was in London, Or some other seaport town, I'd put my foot on a steamboat, I'd sail the ocean 'round."
Låten låg nog Dylan ganska nära, i och med att hans dåvarande flickvän, Suze, i början av sommaren '62 hade rest till Italien för att gå på konstskola. Hon skulle återvända först i januari '63.
Hennes frånvaro "inspirerade" Dylan att skriva några av hans finaste och mest bitterljuva låtar, som "Tomorrow Is a Long Time", "Don't Think Twice, It's Alright", "Boots of Spanish Leather" och "One Too Many Mornings". "Don't Think Twice, It's Alright" framfördes förresten för första gången live samma kväll som den här versionen av "Handsome Molly".


4. To Ramona
(1965-05-06, City Hall, Newcastle, England - tidigare utgiven på den utökade utgåvan av "Dont Look Back" (2000))

En av de bästa låtarna på plattan "Another Side Of Bob Dylan". Dylan har lämnat protestsångerna och den här sången är uppenbarligen skriven till en person som inte har gjort det.
Har alltid tänkt att låten skrevs med Joan Baez i minnet. Dylan kallade Joan för Ramona, har hon skrivit i ett brev. Men låten kan också vara "skriven till" Suze, eller till någon annan i folkmusikkretsarna... Det kvittar egentligen vilket, låten är väldigt vacker oavsett!


5. I Don't Believe You (She Acts Like We Never Have Met)
(1966-05-17, Free Trade Hall, Manchester, England - tidigare utgiven på "The Bootleg Series Vol. 4: Bob Dylan Live 1966", 1998)

Även den låten är en av de bästa på plattan "Another Side Of Bob Dylan". Bitter och otroligt välrimmad text skriven av den övergivna parten i förhållandet.
Låten framfördes på de flesta konserter hösten 1965 och våren 66 under den "elektriska delen" på, och där fungerade den väldigt bra. Bandet jobbar bra och Dylan är inte sämre på munspel.
Den introducerades med orden "This is called "I Don't Believe You", it used to be like that, but now it goes like this.", som ju var en vink till de som helst ville höra den akustisk.


6. Grand Coulee Dam (Woody Guthrie) 
(1968-01-20, Carnegie Hall, New York City, New York - tidigare utgiven på "A Tribute to Woody Guthrie, Part 1" (1972))

Woody Guthrie avled i oktober 1967, efter att i drygt 15 år långsamt förtvina i den hemska neurologiska sjukdomen Huntingtons sjukdom. 20 januari 1968 anordnades det två hyllningskonserter till Woodys minne, där många av Dylans vänner från början av hans karriär deltog. Dylan framförde tre låtar (skrivna av Guthrie) backad av the Band.
Alla tre låtarna framförs riktigt bra och rekommenderas. Grand Coulee Dam är nog min favorit. https://www.youtube.com/watch?v=3gytISWiYYw


7. Knockin' on Heaven's Door
(1974-01-30, Madison Square Garden, New York City, New York - tidigare utgiven på "Before the Flood" (1974))

Småtråkigt låtval från en av Dylans sämre liveplattor. Å andra sian funkade låten bra ihop med the Band, och Dylan sjunger riktigt sansat och bra (inte så forcerat som på många av de andra låtarna från 74-turnén), och sen får vi tre verser istället originalets två!


8. It Ain't Me, Babe
(1975-11-20, Harvard Square Theater, Cambridge, Massachusetts - tidigare utgiven på promosingeln "4 Songs From Renaldo & Clara" (1978) och senare på "The Bootleg Series Vol. 5 - Bob Dylan Live 1975" (2002))

Riktigt bra låtval från soundtracket till filmen "Renaldo & Clara", som spelades in under höstturnén 1975. Jag älskar det här arret, som det svänger! Det är lite dansbandsstuk över musiken, men textmässigt är det en inverterad dansbandstext ;-)
Sångmässigt är fraseringen och tajmingen i världsklass, som så ofta när Dylan är som bäst. Jag tröttnar aldrig på den här versionen.
https://www.youtube.com/watch?v=oqMdslHU8UE


9. Shelter from the Storm
(1976-05-23, Hughes Stadium, Fort Collins, Colorado - tidigare utgiven på Hard Rain (1976))

Även här ett riktigt bra låtval, från en av Dylans bästa liveplattor. Skönt tillbakalutat driv i låten, med Dylan på slide guitar. Sångmässigt är fraseringen och tajmingen även här i världsklass.
https://www.youtube.com/watch?v=12rUOLtbQDk


10. Dead Man, Dead Man
(1981-11-10, Saenger Performing Arts Center, New Orleans, Louisiana - tidigare utgiven på singeln "Everything is Broken" (1989))

En av de bästa låtarna på Shot Of Love, här i en fin liveversion från New Orleans hösten 1981. Dylans folk sägs ha spelat in hela konserten, och två andra låtar ha också givits ut officiellt.
"Heart of Mine" på Biograph och "Thief on The Cross" på Trouble No More: The Bootleg Series 13.
För mig får de gärna släppa hela konserten :-)


11. Slow Train
(1987-07-04, Sullivan Stadium, Foxboro, Massachusetts - tidigare utgiven på "Dylan & The Dead" (1989))

Nja, ett tråkigt låtval från Dylans mest utskällda liveplatta. Fast, den funkar ändå rätt bra ihop med Grateful Dead.


12. Dignity
(1994-11-18, Sony Music Studios, New York City, New York - tidigare utgiven på "MTV Unplugged" (1995))

Fantastiskt låtval, från en bra liveplatta. "Dignity" är en otroligt bra låt som Dylan av någon outgrundlig anledning inte tyckte passade in på plattan "Oh Mercy".
I mina öron hade den inte alls gjort bort sig där...


13. Cold Irons Bound
(1997-12-16, El Rey Theater, Los Angeles, California - tidigare utgiven på singeln "Love Sick" (1998))

1997 var ett väldigt bra liveår och under hösten började Dylan plocka in låtar från den nysläppta Time Out Of Mind i setlistan. Året avslutades med en decemberturné, och sista stoppet blev fem konserter på El Rey Theater i Los Angeles. Alla fem konserterna rekommenderas, de är väldigt bra.
Fyra låtar från El Rey släpptes på singlar under 1998, Roving Gambler (trad.), Cocaine Blues (trad.), Can't Wait och den här.


14. Born in Time
(1998-02-01, Prudential Hall, Newark, New Jersey - tidigare utgiven på singeln "Love Sick" (1998))

Turnéåret 1998 började tidigt, vintern 97-98 fick Dylan en anmärkningsvärt kort ledighet. Decemberturnén '97 avslutades 20/12 och vinterturnén '98 startade redan 13/1.
Vinterturnén 98 är, precis som Decemberturnén '97, också väldigt bra. Rekommenderas varmt. Finns massa höjdpunkter där, bl.a. den här låten.


15. Country Pie
(2000-09-24, Portsmouth, England - tidigare outgiven)

Våren 2000 började Dylan spela två låtar från Nashville Skyline (1969) live för första gången, den här och Tell Me That It Isn't True. Country Pie är en trevlig uptempo-låt som funkade bra live.


16. Things Have Changed
(2000-09-25, Portsmouth, England - tidigare outgiven)

Things Have Changed spelades in sommaren 1999 och släpptes på soundtrackplattan för filmen "Wonderboys" i februari 2000. I maj 2000 släpptes den även på singel och på ett par samlingsalbum.
Dylan började spela den live på årets första konsert, i Anaheim 10/3, och framförde den under 70 av årets 112 konserter. Här är den i en fin version från den europeiska höstturnén.


Slutsats
Om man inte har något live med Dylan tycker jag det är en utmärkt ingång, men om man redan har allt är den förstås överflödig. Dock är det en fin samlingsplatta som kan vara värd att skaffa bara för att!

Källa: http://www.searchingforagem.com/2000s/2001.htm

Å andra sidan
Nu finns det ju oändliga varianter man kan göra för att ta fram en egen samling på samma grundidé. Så här skulle min samling kunna se ut:

1. Hallelujah, I'm Ready To Go (trad.) (2000)
2. Railroad Bill (trad.) (1961)
3. Barbara Allen (trad.) (1962)
4. Lay Down Your Weary Tune (1963)
5. One Too Many Mornings (1966)
6. I Ain't Got No Home (Woody Guthrie) (1968)
7. It's Alright, Ma (I'm Only Bleeding) (1974)
8. A Hard Rain's A-Gonna Fall (1975)
9. Idiot Wind (1976)
10. Is Your Love In Vain? (1978)
11. When The Night Comes Falling From The Sky (1986)
12. Restless Farewell (1995)
13. Blind Willie McTell (1997)
14. Highlands (2000)
15. Tell Me That It Isn't True (2000)
16. Things Have Changed (2000)

1. Hallelujah, I'm Ready To Go (trad.) 
(2000-09-25, Portsmouth, England - tidigare outgiven)

I samma anda som "Somebody Touched Me" (se ovan).

2. Railroad Bill (trad.) 
(1961-05 okänt coffehouse, Minneapolis, Minnesota - tidigare outgiven)

Det här är det enda kända framförandet live av den här låten. I mars 1070 återvände Dylan till låten inför inspelningen av "Self Portrait", men den kom aldrig med. Den cirkulerade aldrig bland fansen utan "kom ut" först iom "Another Self Portrait" (2013). Gillar låten väldigt mycket.

3. Barbara Allen (trad.) 
(1962-10-15, The Gaslight Café, New York City, New York - tidigare outgiven, men 2005 gavs den ut på "Bob Dylan Live At The Gaslight 1962"))

Väldigt fin låt, och här väldigt fint framförd! Från 60-talet är det här det enda kända framförandet av Barbara Allen. Sommaren 1981 dammade Dylan av den fram vid ett par tillfällen, och mellan 88-91 framförde han låten drygt 50 gånger, bl.a. på Cirkus i Stockholm '91.

4. Lay Down Your Weary Tune
(1963-10-26, Carnegie Hall, New York City, New York - tidigare utgiven för nedladdning på bobdylan.com (1998), var även tänkt att släppas på den indragna liveplattan Bob Dylan In Concert 1964)

Fantastisk låt som spelades in till "The Times They Are A-Changin'", men ratades. Hösten '63 framförde Dylan den live vid ett par tillfällen. Det här är den enda versionen som cirkulerar.

5. One Too Many Mornings
(1966-05-17, Free Trade Hall, Manchester, England - tidigare utgiven på "The Bootleg Series Vol. 4: Bob Dylan Live 1966", 1998))

Samtida låt med "Lay Down Your Weary Tune", som t.o.m. spelades in samma dag. Även om "One Too Many Mornings" kom med på plattan "The Times They Are A-Changin'" skulle det dröja till våren '66 innan en större publik höra den framföras. Här är den i den mest kända versionen. Första egentliga liveversionen (som cirkulerar) är från 1 juni 1965 då Dylan gjorde en inspelning för BBC i London som sändes i juni samma år.

6. I Ain't Got No Home (Woody Guthrie)
(1968-01-20, Carnegie Hall, New York City, New York - tidigare utgiven på "A Tribute to Woody Guthrie, Part 1" (1972))

Snudd på lika bra som "Grand Coulee Dam".

7. It's Alright, Ma (I'm Only Bleeding)
(1974-02-14, The Forum, Inglewood, California - tidigare utgiven på "Before the Flood" (1974))


8. A Hard Rain's A-Gonna Fall
(1975-12-04, Forum de Montréal, Montreal, Quebec, Canada - tidigare outgiven, men fanns med i filmen "Renaldo & Clara" (1978). Senare utgiven på "The Bootleg Series Vol. 5 - Bob Dylan Live 1975" (2002))

9. Idiot Wind
(1976-05-23, Hughes Stadium, Fort Collins, Colorado - tidigare utgiven på "Hard Rain" (1976))

10. Is Your Love In Vain?
(1978-03-01, Nippon Budokan Hall, Tokyo, Japan - tidigare utgiven på "At Budokan" (1978))

11. When The Night Comes Falling From The Sky
(1986-02-24, Entertainment Centre, Sydney, Australia - tidigare utgiven på videon "Hard To Handle" (1986), och på vinylutgåvan "Superstars In Concert" av Radiostatonen "Westwood One" (1987))

12. Restless Farewell 
(1995-11-19, Shrine Auditorium, Los Angeles, California - tidigare outgiven, men sänd i Frank Sintrahyllningen "Sinatra: 80 Years My Way" som visades i olika tv-kanaler 1995-12-12)

13. Blind Willie McTell
(1997-08-17, Jones Beach, New York - tidigare utgiven på singeln "Love Sick" (1998))

14. Highlands
(2000-03-16, Civic Auditorium, Santa Cruz, California - tidigare utgiven på bonussingeln till "The Best Of Bob Dylan vol 2" (2000))

15. Tell Me That It Isn't True
(2000-03-10, Sun Theatre, Anaheim, California - tidigare outgiven)

16. Things Have Changed
(2000-06-15, Roseland Theater, Portland, Oregon - tidigare outgiven. Senare utgiven på "Tell Tale Signs: Bootled Series vol 8")




tisdag 4 september 2018

Finjan Club - 2 Juli 1962


Finjan Club
Montreal, Quebec, Canada
2 July 1962

Bob Dylan (guitar & vocal).
2-4, 8, 11 Bob Dylan (harmonica).


01  The Death Of Emmett Till
02  Stealin', Stealin' (trad. arr. Memphis Jug Band)
03  Hiram Hubbard (trad.)
04  Blowin' In The Wind
05  Rocks And Gravel
06  Quit Your Low Down Ways
07  He Was A Friend Of Mine
08  Let Me Die In My Footsteps
09  Two Trains Runnin' (McKinley Morganfield)
10  Ramblin' On My Mind (Robert Johnson)
11  Blues Yodel No. 8 (Jimmie Rodgers - G. Vaughan)


Första (och enda cirkulerande) liveinspelningarna av Quit Your Low Down Ways och Let Me Die In My Footsteps. Även de enda kända inspelningarna av Hiram Hubbard och Ramblin' On My Mind finns här.

Blowin' In The Wind har här de tre verserna som den "ska ha". Som på Gerde's i april ger inspelningen en bra lägesbild av var Dylan befann sig. Nyskrivna låtar samsas med lite äldre låtar plus några covers. Enligt klubbens ägare, "The place was empty when he finished" [1]

En vecka senare var han i studion igen, tredje studiotillfället för platta två, The Freewheelin' Bob Dylan. Där tog han sig bl.a. an Blowin' In The Wind och Quit Your Low Down Ways.

Delar av den här inspelningen har cirkulerat som bootleg länge. En av de första var på plattan Gaslight tapes (& Alias) från 1973. En komplett inspelningen gavs ut av bootlegetiketten Yellow Dog på CD 1993 under namnet Finjan Club.

[1] Heylin, Clinton - A Life in Stolen Moments, Day By Day: 1941 - 1995, sida 32

Officiellt släppt av Sony på: 50th Anniversary Collection, 28 December 2012

tisdag 24 juli 2018

Gerde's Folk City - 16 april 1962



Gerde's Folk City
New York City, New York
16 april 1962

Bob Dylan (guitar, vocal)


1  Honey, Just Allow Me One More Chance
2  Talkin' New York
3  Corrina Corrina (trad.)
4  Deep Ellem Blues  (Joe & Bob Attlesay)
5  Blowin' In The Wind

Första liveinspelningen av Honey, Just Allow Me One More Chance, Corrina Corrina och Blowin' In The Wind. 


Gerde's Folk City låg på adressen 11 West Fourth Street i Greenwich Village. Dylan hade börjat uppträda regelbundet på Gerde's redan i februari 1961 och gjorde en mängd spelningar där under de kommande två åren, spelningar som troligen aldrig bandades. Det är bara fyra spelningar som hittills dykt upp bland samlarna och två av dessa har sedermera släppts officiellt, det här är en av dem.

Spelningen ger en ganska bra ögonblicksbild av var Dylan stod i mitten av april, trots att det bara är fem låtar. Två covers och tre egna låtar. En låt från första plattan och tre av låtarna skulle senare dyka upp på The Freewheelin' Bob Dylan. Drygt en vecka senare skulle Dylan gå in studion igen, men då testades bara Corrina, Corrina. De två versionerna ratades dock och versionen som är med på The Freewheelin' Bob Dylan spelades in i oktober. Honey, Just Allow Me One More Chance och Blowin' In The Wind skulle få vänta till inspelningen i juli.

Versionerna av Corrina Corrina och Deep Ellem Blues är de enda kända liveinspelningar som cirkulerat bland samlarna, fast spelningen är nog mest känd för att den innehåller den tidigaste kända inspelningen av Blowin' In The Wind, som då endast bestod av två verser; den första och den tredje.

En lite rolig detalj är att han precis innan låten känner att han måste försvara/förklara låten med: "This here ain't a protest song or anything like that, 'cause I don't write protest songs... I'm just writing something to be said, for somebody, by somebody". Uppenbarligen hade låten redan blivit känd och omtalad i the Village, trots att den troligtvis inte var äldre än en vecka!!





Officiellt släppt av Sony på: 50th Anniversary Collection, 28 December 2012

torsdag 7 juni 2018

Never-Ending Tour Band

Idag, 7 juni 2018, är det 30 år sedan Dylan påbörjade det som senare skulle komma att kallas "The Never-Ending Tour".

Här är en lista på personer har ingått i bandet under "Never-Ending Tour":

#01 1988-06-07 -- 1989-06-08: 
G. E. Smith (guitar),
Kenny Aaronson (bass),
Christopher Parker (drums)

NET Band #1

















#02 1989-06-10 -- 1990-10-19: 
G. E. Smith (guitar),
Tony Garnier (bass), gjorde ett inhopp 1989-06-03
Christopher Parker (drums)

#03 1990-01-021 -- 1990-11-18: 
John Staehely (guitar),
César Diaz (guitar),
Tony Garnier (bass),
Christopher Parker (drums)

#04 1991-01-28 -- 1991-03-02: 
John Jackson (guitar),
César Diaz (guitar),
Tony Garnier (bass),
Ian Wallace (drums)

#05 1991-04-19 -- 1991-11-20: 
John Jackson (guitar),
Tony Garnier (bass),
Ian Wallace (drums)

#06 1992-03-18 -- 1992-04-24: 
Bucky Baxter (pedal steel guitar & electric slide guitar),
John Jackson (guitar),
Tony Garnier (bass),
Ian Wallace (drums)

#07 1992-04-27 -- 1992-09-05: 
Bucky Baxter (pedal steel guitar & electric slide guitar),
John Jackson (guitar),
Tony Garnier (bass),
Ian Wallace (drums),
Charlie Quintana (drums & percussion)

#08 1992-09-06 -- 1992-11-15: 
Bucky Baxter (pedal steel guitar & electric slide guitar),
John Jackson (guitar),
Tony Garnier (bass),
Ian Wallace (drums),
Winston Watson (drums & percussion)

#09 1993-02-05 -- 1996-08-04: 
Bucky Baxter (pedal steel guitar & electric slide guitar),
John Jackson (guitar),
Tony Garnier (bass),
Winston Watson (drums & percussion)

#10 1996-10-17 -- 1997-02-24: 
Bucky Baxter (pedal steel guitar & electric slide guitar),
John Jackson (guitar),
Tony Garnier (bass),
David Kemper (drums & percussion)

#11 1997-03-31 -- 1999-05-02: 
Bucky Baxter (pedal steel guitar & electric slide guitar),
Larry Campbell (guitar),
Tony Garnier (bass),
David Kemper (drums & percussion)

#12 1999-05-06 -- 2001-11-24: 
Charlie Sexton (guitar),
Larry Campbell (guitar, mandolin, pedal steel guitar & electric slide guitar),
Tony Garnier (bass),
David Kemper (drums & percussion)

#13 2002-01-31 -- 2002-11-22: 
Charlie Sexton (guitar),
Larry Campbell (guitar, mandolin, pedal steel guitar & electric slide guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

NET Band #13



















#14 2003-02-06 -- 2003-02-16: 
Bill Burnette (guitar),
Larry Campbell (guitar, mandolin, pedal steel guitar & electric slide guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#15 2003-04-18 -- 2003-11-25: 
Freddie Koella (guitar),
Larry Campbell (guitar, mandolin, pedal steel guitar & electric slide guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#16 2004-02-28 -- 2004-04-04: 
Freddie Koella (guitar),
Larry Campbell (guitar, mandolin, pedal steel guitar & electric slide guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile & Richie Hayward (drums & percussion)

#17 2004-04-06 -- 2004-04-14: samma uppsättning som #15...
Freddie Koella (guitar),
Larry Campbell (guitar, mandolin, pedal steel guitar & electric slide guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#18 2004-06-04 -- 2004-11-21: 
Stu Kimball (guitar),
Larry Campbell (guitar, mandolin, pedal steel guitar & electric slide guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#19 2005-03-07 -- 2005-04-13: 
Stu Kimball (guitar),
Denny Freeman (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, pedal steel guitar),
Elana Fremerman (violin), enda kvinnan...
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#20 2005-05-15 -- 2009-08-16: 
Stu Kimball (guitar),
Denny Freeman (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, pedal steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#21 2009-10-04 -- 2012-11-21: 
Stu Kimball (guitar),
Charlie Sexton (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#22 2013-04-05 -- 2013-06-30
Stu Kimball (guitar),
Duke Robillard (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#21 2013-07-02 -- 2013-07-14
Stu Kimball (guitar),
Charlie Sexton (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#23 2013-07-15 -- 2013-07-24
Stu Kimball (guitar),
Colin Linden (guitar)
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#21 2013-07-26 -- 2013-07-27
Stu Kimball (guitar),
Charlie Sexton (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#23 2013-07-28
Stu Kimball (guitar),
Colin Linden (guitar)
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#21 2013-07-31
Stu Kimball (guitar),
Charlie Sexton (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#23 2013-08-01 -- 2013-08-04
Stu Kimball (guitar),
Colin Linden (guitar)
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

#21 2013-10-10 -- nu: 
Stu Kimball (guitar),
Charlie Sexton (guitar),
Donnie Herron (violin, mandolin, steel guitar),
Tony Garnier (bass),
George Recile (drums & percussion)

NET Band #21





















tisdag 15 maj 2018

Dylanlåtar i Broadside Magazine



I februari 1962 startade Gil Turner och 'Sis' Cunningham ett slags fanzine med namnet Broadside Magazine. Det såldes på caféer i Greenwich Village, NYC, och i första numret fick Dylan med "Talking John Birch Paranoid Blues".

Här är en slags programförklaring för tidningen:


Under 1962-1965 hade Dylan med 22 låtar i magasinet, flera av dem skulle släppas på platta långt senare. Det här gjorde att flera av Dylans tidiga låtar blev kända och tillgängliga långt innan de släpptes på skiva. På 70-talet återvände Dylan till Broadside med ytterligare fyra låtar.

Nedan listas alla låtar som Dylan har fått publicerade i Broadside Magazine:

#1 Feb 1962: Talking John Birch Paranoid Blues. En inspelning släpptes på promoutgåvan av The Freewheelin' Bob Dylan men blev senare bortplockad när den officiella plattan släpptes 1963. Första gången låten släpptes på riktigt var i mars 1991 på The Bootleg Series vol 1-3, i en liveversion från Carnegie Hall, New York, 26/10-1963. 

#3 April 1962: Let Me Die In My Footsteps (aka "I Will Not Go Down Under The Ground"). En inspelning släpptes på promoutgåvan av The Freewheelin' Bob Dylan men blev senare bortplockad när den officiella plattan släpptes. Första gången låten släpptes på riktigt var i september 1963 på samlingsplattan Broadside Ballads Vol. 1, med Dylan under namnet Blind Boy Grunt! Till en större publik blev den tillgänglig först i mars 1991 på The Bootleg Series vol 1-3.

#6 Late May 1962: Blowin' In The WindLåten släpptes 1963 på The Freewheelin' Bob Dylan.

#11-12 Aug 1962: Ain't Gonna GrieveLåten släpptes i en liten upplaga på en "samplerutgåva" 1967. Till en större publik blev den tillgänglig först i oktober 2010 på The Bootleg Series vol 9.

#16 Mid-Nov 1962: The Death Of Emmett TillLåten släpptes i en liten upplaga på en "samplerutgåva" 1967, och senare 1972 på samlingsplattan Broadside Ballads Vol. 6: Broadside Reunion, med Dylan under namnet Blind Boy Grunt! Till en större publik blev den tillgänglig först i oktober 2010 på The Bootleg Series vol 9.

#17 Dec 1962: Oxford Town och Paths of VictoryOxford Town släpptes 1963 på The Freewheelin' Bob Dylan. Paths of Victory släpptes i mars 1991 på The Bootleg Series vol 1-3.

#20 Feb 1963: Masters Of War, Don't Think Twice, It's All Right och Playboys And Playgirls. De två första släpptes 1963 på The Freewheelin' Bob Dylan. Den sista släpptes 1964 på samlingsplattan Newport Broadside: Topical Songs At The Newport Folk Festival 1963.

#21 Late Feb 1963: Ballad Of Hollis Brown (aka "Rise & Fall of Hollis Brown"). Låten släpptes 1964 på The Times They Are A-changin’.

#22 March 1963: Only a Hobo och John Brown. Den första släpptes första gången i maj 1963 på samlingsplattan The World of Folk Music Starring Oscar Brand, men nådde en större publik när den blev tillgänglig på The Bootleg Series vol 1-3 i mars 1991. Den andra släpptes i september 1963 på samlingsplattan Broadside Ballads Vol. 1, med Dylan under namnet Blind Boy Grunt, men nådde en större publik när den släpptes på MTV Unplugged i mars 1995

#23 Late March 1963: Train-A-Travelin’Låten släpptes 1972 på samlingsplattan Broadside Ballads Vol. 6: Broadside Reunion, med Dylan under namnet Blind Boy Grunt!

#24 April 1963: Farewell (aka "Fare Thee Well"). Låten släpptes officiellt först i oktober 2010 på The Bootleg Series vol 9.

#27 June 1963: With God On Our SideLåten släpptes 1964 på The Times They Are A-changin’.

#29 July 1963: Who Killed Davey Moore?. En liveversion från Carnegie Hall, New York, 26/10-1963 var tänkt att släppas på liveplattan Bob Dylan In Concert 1964. Plattan stoppades i sista stund och världen fick vänta till 1991, när samma version släpptes på The Bootleg Series vol 1-3.

#31 Sep 1963: A Hard Rain's A-Gonna FallLåten släpptes 1963 på The Freewheelin' Bob Dylan.

#33 Oct 1963: Only A Pawn In Their GameLåten släpptes 1964 på The Times They Are A-changin’.

#39 Feb 1964: The Times They Are A-Changin'Låten släpptes 1964 på The Times They Are A-changin’.

#43 April 1964The Lonesome Death Of Hattie CarrollLåten släpptes 1964 på The Times They Are A-changin’.

#56 March 1965: It's Alright, Ma (I'm Only Bleeding)Låten släpptes 1965 på Bringing It All Back Home.

#116 Nov/Dec 1971: George JacksonLåten släpptes 1971 i två versioner som A- och B-sida på singel. Versionen med kompband släpptes 1978 på samlingen Masterpieces och den akustiska släpptes på samlingen Side Tracks 2013.

#128 Jan-June 1975: Idiot WindLåten släpptes 1975 på Blood On The Tracks.

#129 July-Dec 1975: HurricaneLåten släpptes 1976 på Desire.

#141 Jan-June 1979: Changing Of The GuardsLåten släpptes 1978 på Street-Legal.




fredag 4 maj 2018

Officiella videor




A Hard Rain's A-Gonna Fall [Expo Zaragoza 2008]



Masters of War (The Avener Rework)



To Ramona




Subterranean Homesick Blues (alternate music video)



Subterranean Homesick Blues



Just Like Tom Thumb's Blues (alt version, Bootleg Series Vol. 12)


Visions of Johanna (alt version, The Cutting Edge 1965-1966: The Bootleg Series Vol. 12)




Most Likely You Go Your Way (And I'll Go Mine) (Mark Ronson 2007 Remix)



Pretty Saro




Knockin' On Heaven's Door ("Unplugged", 1994)




Tangled Up In Blue (BS5, "Renaldo and Clara", 1975)



Jokerman



Sweetheart Like You



Tight Connection To My Heart (Has Anyone Seen My Love)



When The Night Comes Falling From The Sky



Emotionally Yours



Band Of The Hand



Political World




The Traveling Wilburys - Handle With Care



The Traveling Wilburys - End Of The Line



The Traveling Wilburys - Tweeter and the Monkey Man



Series Of Dreams



Most of the Time


Unbelievable



The Traveling Wilburys - Inside Out


The Traveling Wilburys - She's My Baby



The Traveling Wilburys - Wilbury Twist


Traveling Wilburys - Nobody's Child



Blood In My Eyes


Dreamin' of You ("Time Out Of Mind" Outtake, The Bootleg Series Vol. 8, 2008)



Not Dark Yet


Cold Irons Bound



Things Have Changed


'Cross the Green Mountain


Thunder On The Mountain



When the Deal Goes Down


Do Re Mi (The People Speak)


Beyond Here Lies Nothin'


Little Drummer Boy


Must Be Santa


Duquesne Whistle



The Night We Called It A Day